Detta analysarbete undersöker vad vi kan lära oss av BBC News, Storbritanniens motsvarighet till SVT Nyheter, om skrivande för webben.
Allt ifrån materialval till rubriker analyseras i tur och ordning. I slutet av artikeln, utifrån min analys, så diskuterar jag hur väl jag anser att BBC News kommunicerar på webben. Därav drar jag slutsatsen att BBC News är föredömligt i sitt fokus på läsarens behov.
DAGSFÄRSKA NYHETER VARVAT MED “FEEL GOOD”
BBC News materialval varvar dagsfärska nyhetshändelser, så som en liverapportering av Corona viruset, med lättare “feel good” historier likt artikeln “Secret doorway in Parliament leads to historical treasure trove” (“Hemlig dörr i Parlamentet leder till historisk skattgömma“). Artiklar med en klar subjektiv vinkel saknas (så som krönikor eller längre reflekterande texter). Detta tillsynes objektiva förhållningssättet går i linje med vad som förväntas av public service, även om varje nyhet är oundvikligen subjektiv i viss grad. Dock kan bristen på subjektivitet gå emot det som ofta hyllas med skrivande för webben i allmänhet, där individuella åsikter ofta lyfts fram.
“IN A HURRY” MÅLGRUPPEN
I min mån bör BBC, som public service, försöka att ha en sådan bred målgrupp som möjligt. Detta verkar vara fallet när det kommer till BBCs breda ämnesval. Det denna målgrupp har gemensamt är suktandet efter lättillgängliga nyheter. I helhet kräver artiklarna inte förkunskaper i ämnet och är sällan djupgående. Ofta erbjuds visuella guider till svårare ämnen. Därför anser jag att målgruppen är personer som vill få en snabb, överblick av nyhetsflödet. Dessa människor vill vägledas igenom nyhetsflödet, och BBC tar dig gärna i handen för att visa dig vägen.
STRUKTUREN VÄLJER ÅT DIG
BBC News sajtens struktur är snabb och enkel att navigera. Artiklarna presenteras med bilder, rubriker och dessutom en kort beskrivning. Detta gör att läsaren kvickt kan finna artiklar efter intresse. Likvis är navigationsmenyn detaljerad och lång. Därför kan läsaren kan omgående ta sig dit hen önskar.
Om man är osäker på vart man vill, så skriker fokus artikeln efter uppmärksamhet. I bilden ovan är detta en liveuppdatering av Corona viruset, och denna har en större bild med en förklarande punktlista utöver den kortare förklaringen andra artiklar får nöja sig med. Dessutom lockar BBC med flera kategorier av typen “Most read” (“Mest lästa“) eller “Must see” (“Måste ses“).
RELEVANTA BILDERS EFFEKTSÖKERI
Bilden är ofta det första vi ser av artikeln (som en ikon på huvudsidan eller direkt efter rubriken i själva artikeln). I kortare artiklar är det oftast bara en bild, och i längre är det snarare minst fem stycken. Enligt mig är bilderna valda utefter tre kriterier: Relevans, effekt och uppmärksamhet. Relevansen gör att man ofta förstår artikelns ämnesområde enbart utefter bilden, effekten av bilden fyller läsaren med känslor och uppmärksamheten gör att läsaren graviterar mot artikeln (exempelvis genom att använda kända personer).Till exempel, bilden ovan användes för liverapporteringen av Corona viruset. Den är högst relevant för ämnet, barnen i bilden ger en stark känslomässig effekt och skräckscenariot som bilden illustrerar fångar vår uppmärksamhet.
VASSA VIDEOKLIPP
BBC News använder sig ofta av videoklipp för att effektivt förklara eller förmedla nyheter. Vissa nyhetsinslag består enbart av en video, så som Meet the jeweller who rappers go to (“Möt juvelaren som rapparna går till“). Denna mini-dokumentär exemplifierar BBC videos karaktärsdrag: Krispig bild, bra ljud och ett professionellt intryck. Klippen är korta och har alltid undertexter. Detta är perfekt då läsaren kan se videon utan ljud på exempelvis pendeln eller i arbetsmiljö. Denna video specifikt använder sig av snabba klippningar och teknologisk musik som lämpar sig för ämnet. Berättandet känns ingående och personligt, trots att videon inte är mer än några minuter lång.
DESIGN MED FOKUS PÅ INNEHÅLL
Enligt mig är formgivningen av BBC News ett perfekt design val för sitt ändamål. Designen är tillbakadragen och lätt att navigera; innehållet får stå i centrum. Den sparsmakade designen ger ett seriöst och reserverat intryck. Färgpaletten är subtil (svart, vit och grå) med BBCs karaktäristiska röda färg som banner. Det är ett genomgående tema av samma typsnitt och färgpalett. Allting känns strukturerat och välplacerat.
LÄTTLÄSLIG TEXT I PUNKTFORM
Nyheterna är skrivna på ett övergripande, koncist och lättsmält sätt där läsaren snabbt kan förstå nyhetens “viktigaste” aspekter. Paragraferna är korta, oftast bara en mening, och språket är lättförståeligt (utan att uppfattas nedvärderande). Det mest väsentliga i artikeln framgår redan i rubriken. Ju längre ned läsaren skrollar, desto mer utförlig blir informationen. Ytterligare information, så som artiklar eller intervjuer, länkas i texten och markeras med tjock text. Detta är ett subtilt och effektivt sätt att hänvisa till vidare information. Dock öppnas länken inte i en ny flik och detta stör läsupplevelsen enligt mig.
Läsaren behöver inte ha några förkunskaper om ämnet; det finns alltid definitioner för svårare begrepp. Ofta används punktlistor för att summerar nyhetshändelsen i stort. Till exempel, i liverapporteringen om Corona viruset finns det en punktlista (“Summary”) som summerar händelseförloppet (se bilden ovan).
RUBRIKER SOM MÅSTE LÄSAS
Redan i rubriken underlättar BBC för läsaren. Huvudrubriken sammanfattar händelsen, till exempel “Creator of New York City subway map Michael Hertz dies” (“Skaparen av New Yorks tunnelbanekarta Michael Hertz dör“). Då majoriteten av läsarna antagligen inte vet vem Michael Hertz är, så förklaras detta redan här.
BBC använder sig gärna av rubriker som uppmuntrar läsandet av utvalda artiklar. Ett exempel är “News Daily – Here’s what you need to know in five minutes” (“Dagliga Nyheter – Här är allt du behöver veta på 5 minuter”). Vid en närmre titt på Michael Hertz artikeln så framgår det hur ofta dessa typer av rubriker används. I det övre högra hörnet står “Top Stories” (“Topp Nyheter”) och “Features” (“Huvudartiklar“). Skrollar man ned i artikeln finns relaterade nyhetsartiklar under “More on this story” (“Mer om den här nyheten“). Skrollar man ännu längre ned kommer en lista av dom 10 mest lästa artiklarna. BBC har gjort det så enkelt som möjligt för dig att läsa mer; vart du än skrollar finns det en rubrik som uppmanar dig till att klicka vidare.
SLUTSATS: LÄSAREN I FOKUS
BBC har gjort det enkelt för läsaren. Ämnesrelevanta bilder och videos illustrerar nyhetshändelsen effektivt. I korta meningar och lättillgängligt språk förklaras nyhetshändelser på ett lättsmält sätt. Läsarna lockas av detta snabba läsande men hålls kvar av rekommenderande artiklar som bara “måste läsas”. När det gäller att skriva för interaktiva medier så är detta fokus på läsaren, och bekvämligheten för läsaren, ytterst viktigt. Det är också viktigt att försöka få läsaren att stanna längre och läsa mer. Även fast det kan finnas en viss problematik i att förenkla nyhetsläget utan längre djupgående analyser, så är en av fördelarna med interaktiva medier att det finns en stor valmöjlighet. Läsaren som är ute efter det svårtuggade och svårsmälta kan enkelt söka sig dit sånt erbjuds. I helhet anser jag att BBC gör ett riktigt bra jobb genom att fokusera på deras läsares behov.
Röd Tråd 